Det är något som har hänt. Nåt konstigt. Efter moget övervägande tror jag att jag utvecklat någon slags utmaningsfetisch. Jag hoppar in och jobbar med saker jag egentligen inte kan, hör mig själv säga "ja jag kan tänka mig det" när det innebär att samabeta med en person jag egentligen inte riktigt kommer överens med, springer på Skatteverket för att lära mig mer om bokföring och moms, skriver affärsplaner för att kunna suga ut lite pengar från Arbetsförmedlingen, springer utomhus iförd löparskor (!), äger fortfarande ingen spegel i modell större (vilket innebär att jag skulle kunna se ut som hejsan när jag lämnar lägenheten) och går på blind date...
...AHA! Där fick jag er allt. Så långt som till det allra sista har det inte gått än.
Men, trots att jag inte gått på blind date (än?) har detta nu även börjat få konsekvenser för min matlagning. Idag vid lunch var jag återigen vrålhungrig och ville verkligen bara ha mat nu. Och hade jag varit normalt funtad hade jag väl kokat lite pasta, öst på lite ketchup och slevat in, eller stekt lite bacon och gjort någon slags sås på det hela. Men nej o nej, inte jag inte. Istället tar jag och beslutar mig för att göra kikärtsbiffar till lunch.
Allvarligt - kikärtsbiffar?
Nåväl, beslutet är taget och jag plockar fram mixerstaven, de kikärtor och den majs som inte kokades soppa på igår åker ner i en bunke, häller i lite sweetchilisås, lite olivolja, en vitlöksklyfta och sen mixas det. Öörn öööörn. I med lite mjöl, en klick yoghurt, lite soltorkade tomater, salt, peppar och några puffar spiskummin. Mix mix mera. Stekpannan värmes, smet blir till biffklickar i pannan och på sidan om kokas lite bulgur. Så här blev det sen.
Tortillabröd, sallad underst, bulgur på, gula biffar som knappt syns på bilden, lite yoghurt och mera sweetchilisås.
Till mitt försvar ska det tilläggas att detta inte var första gången som något dylikt tillagades. Kikärtsbiffsbanan inleddes för ett x antal år sedan tack vare en bekantskap som var (och antagligen är) vad som kallas för vegetarian och således har detta alltså testats förr. Vid dessa tillfällen var dock tillagningen lite mer ordnad och innehöll oftast ett ägg, ganska mycket mer kikärtor, inte så mycket majs alls, noll yoghurt och soltorkade tomater och serverades med potatis och lämplig sås till. Jag återkommer med bilder på denna variant när det är dags att göra saker ordentligt.
Skepp o'hoj på er, till middag blir det bacon.
