Visar inlägg med etikett världen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett världen. Visa alla inlägg

onsdag, april 08, 2009

Mat som ser konstig ut

En tjej jag känner hemifrån är i Kenya. Jag är avundsjuk så det sprutar genom öronen och skulle så gärna vilja hänga med henne och få mig lite kenyansk mat. I sin resdagbok skriver hon om att de äter majs i förtvivlan (i alla möjliga former) och hon har nog precis börjat vänja sig med ugali (en slags majsgröt som man har till typ allt och som ser rätt läbbig ut) - men åh vad jag önskar att jag fick byta med henne. Kenya kanske inte är nåt land som bjuder på de allra största smaksensationerna, och jag romantiserar antagligen det hela lite extra numera, men jag gillade nästan all mat vi åt och en del var riktigt, riktigt gott.

För att stilla abstinensen så brukar jag ibland göra ett hopkok som åtminstone påminner om en god rätt (även om det ser lite sådär ut), så jag tänkte därför slänga upp en bild och förklara vad det är. Jag vet egentligen inte riktigt hur man gör det, men så här brukar i alla fall jag göra och sen blunda, sleva in och tänka att jag sitter i Nairobi.


Skala lite potatis och skär i ganska stora bitar, koka som vanligt. Ta lite/mycket spenat och koka i grönsaksbuljong, ca 0,5 l eller så. Lägg ner potatisen i spenaten, hacka i lite lök (vanlig+purjo brukar jag ha) och he i lite majs + ev bönor. Salta och peppra lite till. Det ser ut som en gröt till slut och det ska det göra. Ibland steker jag lite bacon till och sen är det gott med lite bröd. Chapati ska det ju egentligen vara - men när nöden slår till så kan man ta ett tortillabröd som man hettar upp i en stekpanna med lite smör i, det är nästan så att man kan lura sig själv :)

På riktigt så har man en grövre grönsaksvariant med stora blad - lite som grönkål kanske (?) fast inte den krusiga, (måste kolla upp det där närmare) - och allt smakar ju så klart mycket bättre, men det hjälper i alla fall lite mot abstinensen. Det finns nåt som heter Sukuma wiki också (vissa säger att det är namnet för spenat - men jag är lite osäker nu) där kålen hackas och blandas med lök, tomater, chili, citronjuice, salt och peppar. Det med lite chapati och kanske lite stew - himlars så gott...

Måste ta och göra lite irio nån gång framöver också - göttigt istället för typ potatismos... Återkommer med det :)

söndag, november 30, 2008

Te

Jag gillar te skarpt. Jag har till och med sett till att få en kurs i hur man anrättar en kopp perfekt te i Shanghai en gång i tiden. Men min entusiasm för te måste jag erkänna går i perioder. Just nu är jag dock inne i en teperiod. Jag känner ofta ett sug efter en kopp riktigt starkt svart te, ju starkare desto bättre. Jag vill gärna ha kryddiga smaker (som Yogi), men även vanliga som exempelvis Russian Earl Grey fungerar bra. Jag har inte så mycket till övers för en massa bär/fruktsmaker och dylikt. Jag har försökt men aldrig lyckats att tycka om dem. Då avstår jag hellre. Ett trevligt svart te som är helt i min smak är ingefärsteet från Dilmah som är så där kryddigt och starkt som jag gillar det. Det river störtskönt i halsen :) Även Dilmahs Darjeeling är ett te helt i min smak, om påsen får gotta till sig tillräckligt länge i vattnet. Dilmah producerar även ett te smaksatt med rom (med roliga och alltid så aktuella pirater på paketet), som jag lovar att jag definitivt kommer att införskaffa om jag får syn på det i någon butik framöver!

Företaget Dilmah grundas för övrigt, enligt uppgift från Tekompaniet, i en etisk affärsverksamhet och företaget anser sig ha ett socialt ansvar. Företaget tar hand om de anställda inklusive deras familjer på olika sätt och ser bland annat till att de har en bra arbetsmiljö. Dessutom har företaget grundat en egen fond som bidrar till att utveckla landet Sri Lanka: The MJF Foundation som hjälper tusentals till ett bättre liv, dels genom hjälp till självhjälp gällande affärsverksamhet och odling och dels genom infrastruktur som sjukhus, specialkliniker, skolor etc. Sånt gillar vi!

onsdag, november 12, 2008

Knäckebrödsfabriken

Jag, Cia, Lena och Anne har varit i den stora knäckebrödsfabriken som ligger i utkanten av Filipstad. Det var en spännande dag och vi fick vara med om en hel del roliga saker!

Vi fick vara med och se hur man tillverkar olika knäckebrödssorter.

Vi fick även smaka på rykande varmt knäcke, direkt från ugnen!

I knäckebrödsfabriken luktar det mycket gott av nybakat knäckebröd.

De har knäckebröd av alla de sorter i den stora knäckebrödsfabriken. De har så mycket knäckebröd att det är svårt att förstå hur de får plats med allt knäcke som vi i Sverige, och flera andra länder, ska äta. Tur att julknäcket som ska förtäras hemma hos oss i jul finns i säkert förvar hemma i skåpet. I den stora förvaringslokalen på bilden ovan hade vi nog aldrig hittat igen det...

Ett stort tack till Karin och Johan på Wasa för att vi fick ta en titt in i er värld, och till Lena och Anne för trevligt sällskap, och mycket goda kakor!

torsdag, oktober 16, 2008

Miljövänlig fisk - finns det?

För några veckor sedan fick jag och Cia tips om att det dykt upp torsk som kan ätas med "gott" samvete - eller åtminstone mindre dåligt än tidigare :) Domstein levererar nämligen torsk som fiskats med krok och lina i områden där beståndet inte klassas som hotat. På alla förpackningar finns information om vilken båt som fiskat, vilket område fisken kommer ifrån och se hur zonerna är avgränsade. Förutom sin egen produkt samarbetar de även med Coop Änglamark.

I tider när vi för hälsans skull rekommenderas att äta mer fisk samtidigt som det är allt mer fokus på vår individuella miljöpåverkan så verkar det ju onekligen vara ett steg i rätt riktning.

Läs mer om MSC-certifiering, KRAV-märkning och produkterna på Domsteins hemsida, där kan man också få tips på recept. En god idé och jag tycker att det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig.

fredag, juli 11, 2008

Glenn Strömberg lagar inte mat

Eftersom Glenn Strömberg är en av husgudarna i detta hushåll har nu äntligen "hans" kokbok införskaffats. Herr Strömberg själv påpekar dock att han inte är någon kock, utan i själva verket är det hans italienska fru som står för matlagningen. Och det verkar som om hennes mat är så pass god att han inte kunde hålla sig från att dela med sig av den till det svenska folket.

Själva varumärket är lite småtöntigt, lyssna bara på namnet: Glenn Strömberg Collection. Konceptet är absolut inte nytt men jag kan ändå inte hjälpa att jag dras till det. För saken är den att produkterna är ganska goda! Bäst är ändock kokboken som inte innehåller några egentliga nyheter men recepten är ändå bra och enkla att tillaga i ett typiskt svenskt kök. Det faktum att Glenn på sitt eget lilla vis inspirerar även en ganska (mat)ointresserad person (inga namn nämnda) till att uppskatta en god italiensk ost eller en speciell sorts pasta, vilket i sin tur medför att undertecknad kan njuta av en god, lagad måltid då och då, gör att Glenn får en extra guldstjärna i min bok. Glenn är nog inte så fel ute ändå. Och tack och lov att han väljer att lansera ett matmärke i stället för att sjunga in en singel med andra gamla avdankade idrottare!

Här kan ni läsa mer om Glenn och hans favoritmat.

Bild från http://www.glennstrombergcollection.com/index.html

tisdag, februari 26, 2008

måndag, februari 25, 2008

Welcome to Americana!

När jag bodde i USA brukade min värdmamma "baka" delikata små bullar till middagen ibland. Bakningen bestod i att öppna en papperscylinder där den färdiga degen låg, skära den i mindre bitar, lägga de på en plåt och pop it in the toaster oven! Inte konstigt att vi bara fick de ibland, sådan kraft som det låg bakom detta...

De hon alltid köpte var av märket Pillsbury....se den lilla degpojken do the robot HÄR. Iallafall, jag älskade de där bullarna, de var fantastiskt goda och så fort jag nånsin lämnat Sveriges gränser så har jag letat efter dom. Utan resultat.

Men så idag på affären, sprang jag på det här:


Det får duga som substitut, de ligger ju iallafall i en papperscylinder. Jag återkommer när jag testat detta, vilket ju måste bli till lördagsfrukosten eller nåt!

/Majsan

lördag, december 15, 2007

Julmarknad på Tivoli

Så var nu julmarknaden på Tivoli i Köpenhamn avverkad. Vi strosade mest omkring, åt medhavd picnic bestående av rågbröd och diverse goda pålägg, och njöt av den trevliga stämningen. Det var riktigt mysigt att sitta där på en bänk med de små och äta smörgåsar och titta på folk som gick förbi samt de som blev gröna i ansiktet av diverse åkattraktioner! Vädret kunde dessutom inte ha varit bättre! Det var klart väder, solen stod lågt på himlen och det var inte allt för kallt. Inga minusgrader här inte! Vi valde att gå på förmiddagen för att undvika den värsta trängseln. Det innebar i och för sig att vi missade mörkret och alla de stämningsfulla ljusen. Men har man små med sig så kan det gott räcka att gå på dagen. Det gör säkert ingen skillnad för dem ändå. Allt var ju ändå så roligt att titta på. Dofterna av brända mandlar, popcorn och spunnet socker gjorde oss dock tvungna att införskaffa varsin polkagrisstång till de små. Något måste man ju få unna sig!
Alla bodar och små trädgårdar var mysigt smyckade med ljusslingor och en massa tomtar som tittade fram lite överallt. Bäst för de små var nog Nisseköping ändå. Det var där de flesta små tomtenissarna höll hus och inväntade julafton.

Den "riktiga" tomten (enligt Tivoli antar jag) var också där. Han var dock sponsrad av Coca Cola (!) vilket gav lite dåliga vibbar. Vi tittade på honom från avstånd och kidsen var nöjda med det. De visste att det inte var den riktiga tomten för han bor ju i Norrland, i Sverige! Duktiga danska barn!

Jul på Tivoli var trevligt. Till och med änderna i dammarna kändes juliga. Detta var dock förmodligen bara inbillning ;) Nästa gång vill jag försöka komma dit på kvällen för att få uppleva alla ljusen och stämningen ordentligt. Och kanske titta lite mer i de små bodarna som var så juliga och mysiga.

fredag, december 14, 2007

Vykort från landet i söder

Köpenhamn 071214

Hej alla!

Här i Köpenhamn har vi det bra, nästan så bra att man inte vill åka hem! Vädret kunde ha varit bättre, med mulen och grå himmel. Temperaturen är det dock inget fel på: -många härliga plusgrader är det! I dag har jag ätit rundstycken (typ småfranskor) med massa olika korvar som pålägg till frukost. Frukosten avslutades med ett stycke wienerbröd, dock inte med choklad då det tydligen är mer eftermiddagsfikaaktigt (vad är skillnaden undrar jag?). Det får bli ett med choklad i eftermiddag istället, jag kan ju bara inte vara utan det när jag är här! Till lunch har i alla fall avnjutits ett stycke obligatoriskt t-birkes. Min favorit! T-birkes ska tydligen vara ett sötbröd som ska förtäras som det är men jag kan aldrig hålla mig från att lägga på diverse pålägg. I dag blev det en halva med bakad leverpastej på ena sidan och kartoffelspegepölse på andra sidan. Den andra halvan avnjöts med dansk lagrad ost (varför kan inte danskar göra god ost? Vad är problemet!?!?!?) samt brombärsmarmelad (misstänkt likt skogsbär). Jag kunde inte bestämma mig för vilken bild som skulle få vara på framsidan av detta "vykort" så jag hoppas det är okej med flera bilder!

T-birkes
T-birkes med ost och marmelad

Wienerbröd utan chokolade

Hoppas ni har det bra där hemma i kylan allihopa! Stora kramar och varma hälsningar från E-S

onsdag, oktober 17, 2007

Ordlös Onsdag - Matminnen


Mer av Ordlös onsdag hittar du hos Nejma i Marocko.

torsdag, september 13, 2007

Matpolitik



Italien är i uppror!

lördag, september 01, 2007

Kinesiskt sötslisk

Eftersom Kina har väldigt få mjölkprodukter överhuvudtaget har de istället alternativ till dessa. Ett av alternativen till, vad jag antar, glass är den här skapelsen som består av ett lager av skrapad is som sedan täcks med allehanda frukter och bönor i sockerlag, samt såser. Isen håller sötsakerna kalla men ska även den förtäras. Det här är bara ett sätt att servera den (i bägare, lik den man har kulglass i). Vi såg många olika varianter och smaker under vår resa. Vi var till slut tvungna att prova och valde då den här (som såg ganska normal ut!) med bland annat melon, ananas och någon slags böna. Jag klarade av ca två skedar innan jag gav upp på grund av sockerchocken, medan sambon åt glatt och lämnade isen till mig. Just den här kostade ca 2-3 kronor och införskaffades på Shiziqiao Food Street i Nanjing.

Jag säger bara: tack och lov för mjölkprodukter! Hade föredragit kulglass lik den Maria mumsar på i föregående inlägg :)

fredag, juli 13, 2007

Australien


Sofia Sia Gustafsson! Om du är härinne och smyger vill jag bara påminna om att inlägg från down under är hemskt välkomna, det vore skitkul att få läsa testresultat av diverse lokala maträtter och även nya recept :-)

lördag, april 28, 2007

Poffer....

Är det någon som kan holländska? Nej inte jag heller... Mamma du har säkert skrivit upp det någonstans men jag har aldrig läst det... En gång plockade jag, min bror och en kompis blåbär till en granne på ön där vi har sommarstuga och fick som belöning pannkakor som inte bara är runda som vanliga pannkakor utan de är mycket mindre, fortfarande runda men nu runda som klot! Det är här det blir klurigt... Jag vet precis hur man säger, men hur skriver man det? Pofferchess, poffertjes, poffer... Ja, antagligen har ni hyffsat koll på hur man uttalar det iallafall.



De här små pannkaksbollarna är väldigt goda och serveras bäst med vaniljglass, florsocker och brun farin... Eventuellt kan lite frukt till också vara gott! Mamma har tydligen ett riktigt recept, men det har inte jag... Jag brukar ta ett vanligt frasvåffelrecept och det kan du exempelvis hitta här. För att få bollar funkar självklart inte vilken pannkakslagg som helst utan man måste ha en speciell stekpanna och hur en sådan ser ut kan ni se här.



Om det är någon som har lust att testa det här och vill göra det på riktigt kan den höra av sig så fixar jag fram det riktiga receptet! Rekommenderas till lyxiga söndagsfrukostar!








Om jag hade tagit mig tid att kolla upp saker och ting hade jag fått reda på att det faktiskt heter Poffertjes och hittat en bild så att ni får se vad jag pratar om!

Våfflor från Liège

Våfflorna vi beställde, iallafall enligt menyn, var våfflor från Liège. Vi har tidigare pratat om Pannkakor.se's kompis Vafflor.se. Här finns massor med recept på olika våfflor av många slag och bland annat finns här våfflor från Liège. Jag antar att man behöver ha ett speciellt våffeljärn, men jag har ingen aning om var man kan få tag på ett sånt.... Belgien?

Här finns receptet!

Är du inte intresserad av belgiska våfflor, finns det också frasvåfflor, dinkelvåfflor, matiga våfflor, söta våfflor, glutenfria våfflor, laktosfria våfflor, veganvåfflor och norska våfflor.

Är det någon som har funderat på hur otroligt fult ord våfflor är? Särskilt om man skriver det flera gånger i rad :) våfflorvåfflorvåfflorvåfflorvåfflor....

Belgiska våfflor


Nu har vi varit hemma från Bryssel i en vecka. Men vi (eller iallafall jag) saknar redan de belgiska våfflorna. När jag kom dit hade jag en föreställning om att de skulle vara som de torra, smaklösa, mjuka, sladdriga äckliga våfflorna man fick i skolan lite då och då (för de ser väldigt lika ut)....

Men så fel jag hade! Vi provade att äta våfflorna både som de var, varma och mjuka och söta, men också med ett rejält lass med grädde och jordgubbar på! Mmmmmycket gott! Och billigt! 1,5 € kostade en vanlig våffla man fick i handen...

Jag lyckades också få med mig ½ kilo jättegod choklad för 8,7 € hem! Tres bien!




Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att åka till Bryssel igen, mest för att äta våfflor och choklad, den övriga maten vi åt var inte så mycket att hänga i granen. Det som går att säga om Belgiens matkultur, iallafall i turistdistrikten, är att det tydligen finns kaninstuvning på alla menyer och att varannan restaurang var antingen italiensk eller grekisk. Dessutom verkar man ha uppfattningen om att en bild på menyn lockar fler gäster, men för att locka oss hade man absolut behövt ha en betydligt mycket bättre matfotograf!

Något ni vill tillägga Stina och Marielle?

torsdag, februari 15, 2007

Mango-Tango

Railay Beach
Väl tillbaka på svensk mark igen kan man sakna mycket. Det som jag saknar mest är den dagliga dosen av Mangoshake i alla dess former. Priset kunde ligga på mellan 10 kronor (som härligheten på bilden ovan kostade) och ca 2-3 kronor (som härligheten på bilden under).

Chiang Mai
Shakerna varierade i utförande men brukligt var att de gjordes på beställning. Pinfärskt och härligt! Det jag kunde utröna vid besiktningen av tillverkningen var att en mango (eller vilken frukt man nu föredrar), en massa is, en slev sockerlag och eventuellt en nypa salt används för att framställa detta underverk i en mixer. Helt klart är att det i sommar kommer att mixas en hel massa Mangoshakes i Villa Villekulla! Till dess får milkshake med mango verka som ett ganska trevligt substitut.

Fågel flyger, Pranang Cave Beach
E-S

Mungbönorna goes international!

Eftersom jag nu har hittat till det underbara statistikverktyg vi använder har jag hittat flera spännande fakta.... Det finns en funktion som visar var besökarna befinner sig. Till exempel har vi besökare från hela Sverige, men dessutom från Danmark, Tyskland och en oidentifierad destination i havet utanför Afrika :) Spännande! Och det här är bara idag och igår...

Det går även att se vilka sökord på Google som är vanligast för att hitta hit och vilka sidor man har blivit länkad vidare till Mungbönorna ifrån. Genom detta har jag gjort en liten research och kommit fram till följande

Man får också veta att av de 100 senaste besökarna, stannade 63,3% kortare tid än 5 sekunder... Inte så bra kanske, men jag gissar att det är de som tittar in för att se om det kommit några uppdateringar. Däremot stannar 23,3% mer än en timme! Någon som lämnat sidan uppe kanske? Eller någon som lagar mat eller bakar? Eller helt enkelt någon som är väldigt road av att sitta och gå igenom alla recept?

Jag kommer att hårdbevaka den här informationen nu så uppdateringar kan komma inom kort :)

Cia

torsdag, februari 01, 2007

Mat i Paris



Nu är jag tillbaka! Det var väldigt trevligt och vi har sett allt man ska se inklusive Eiffeltornet, Mona-Lisa, Champs Elysees, Sacre Coeur, Triumfbågen och Notre Dame. Men jag är väldigt ledsen Emma-Sara, det blev inte några specialare... Jag hoppas du har bättre möjligheter för kulinariska upptäckter i Thailand :)



Jag köpte ändå en strut med rostade kastanjer, det kändes lite franskt, iallafall inte svenskt... Tyvärr var de här inte goda alls, jag antar att de kanske var överrostade eller liknande. Att äta dem precis som de är utan tillbehör kanske inte heller är det bästa sättet att servera kastanjer på.

Förutom det så åt jag en fransk pizza som enligt mig mest påminde om italienska pizzor och enligt oscar mest om svenska... I vilket fall som helst var de lika goda som både italienska och svenska! Jag åt dessutom en fransk tolkning av "well-done" beef som var klarröd inuti med en halv centimeters stekyta...


Som kronan på verket och det som måste betraktas som mest franskt av det hela presenteras i form av ett Pulp Fiction-citat:

Vincent: And you know what they call a... a... a Quarter Pounder with Cheese in Paris?
Jules: They don't call it a Quarter Pounder with cheese?
Vincent: No man, they got the metric system. They wouldn't know what the fuck a Quarter Pounder is.
Jules: Then what do they call it?
Vincent: They call it a Royale with cheese.
Jules: A Royale with cheese. What do they call a Big Mac?
Vincent: Well, a Big Mac's a Big Mac, but they call it le Big-Mac.
Cia