Shanghai
Efter Cias underbara inlägg om maten på Karpathos kände jag en viss prestationsångest då det var min tur att åka på semester. I Shanghai upplevde jag av förklarliga skäl en viss svårighet att få till lika stämningsfulla bilder som Cias fantastiskt färgglada. Lägg dessutom till att en del kineser skrattade högt då jag tog fram kameran för att, nej, inte fota mitt ressällskap, utan för att fota maten. Det var som om det varit det roligaste många sett på länge att döma av de skrattsalvor som vissa lade av. Jag måste erkänna att detta hämmade mig i mitt fotograferande av diverse underbara maträtter som vi ramlade över under resans gång. Därför ber jag er hålla till godo med dessa till viss del tråkiga fotografier, åtminstone ur estetisk synpunkt. Och hoppas att jag inte skrämt bort er från att åka till Kina. För där är inte en vackert utsmyckad restaurang eller snyggt upplagd mat det viktigaste. Där är smaken viktigast :)
Soppa som i grunden oftast består av nudlar, buljong, sallad och kött. Jag kan aldrig få nog av Beef Noodle Soup som i princip alltid är det första jag äter då vi kommer till Kina. Har kollat upp ett recept på nudelsoppan som jag ska testa någon gång, har dock än så länge ganska låga förhoppningar att jag ska få till den så som den ska vara. Så jag passar på att äta den så ofta jag kan då vi är i det stora landet i öst istället.
Nudelsoppa med diverse seafood i form av räkor och musslor av olika sorter. Vi befann oss vid fototillfället på en liten, liten ö som bestod av ca 4 stycken milslånga stränder och ca 13 seafood-restauranger. Inget mer. Mitt dagliga behov av nudelsoppa stillades åtminstone till viss del av denna anrättning.
Potatis- och currygryta. Vad skulle jag inte ge för att få äta denna till middag idag?!
Sallad i olja och vitlök.
Klassisk tofurätt.
Grillade grönsaker. Och blomma.
Fantastisk krabbsoppa som jag förmodligen aldrig fått tillfälle att prova om det inte vore för en kinesiska i vårt sällskap.
Stekta kryddiga kycklingbroskbitar med cashewnötter. Och blomma.
Beef brisket och sallad i vitlök. Ingen blomma.
Dumplings. En klassiker som man egentligen kan äta hur mycket som helst av. När som helst.
I Kina är man mycket rädd om sin frukt.
Pizza är dyrt. Men gott.
Kryddiga grillspett gjorda på lammkött är ett snack som går att få tag på i princip överallt och när som helst. Säljs ofta från cyklar eller vagnar som kan ställas upp där det finns mycket folk för tillfället, som exempelvis utanför barer eller köpcentrum. Skulle kunna tänka mig att sno med mig kryddan de använder och ta med hem för att själv kunna tillaga spetten, dock under lite mer svenska, prydliga förhållanden... eftersom min cykel saknar grilltillsats. Den är lite för stor för att sno...
Aubergine med potatis, ägg med tomat och kött med paprika.
I Shanghai finns en hel del bagerier. Jag har dock ännu inte lyckats hitta någon fullträff bland de bakverk vi testat. Bakverket ovan trodde jag (en sen kväll på väg tillbaka till hotellet) var en gräddbakelse, och som det vattnades i munnen när jag fick syn på den! Jag tittade väl förvisso inte så noggrant men håll med mig om att man kan ta miste på långt håll! Vad det handlade om var egentligen en vetedegsliknande sak med lite sylt på toppen. I brist på gräddbakelse gick den naturligtvis ändå ner.
I influensatider som dessa skadar det inte med lite extra tillskott av c-vitamin. Och socker :)
Saft med smak av granatäpple. God men väldigt söt. Har förr om åren föredragit denna med druvsmak men den har nu fått vika undan för min nya favorit Hello C nedan.
En fantastiskt sur dryck som lanseras hårt i Kina just nu genom diverse ungdomliga tv-program bland annat. Den finns i grape och citron. Det har även hunnit komma vad som liknar en kopia, som smakar minst lika bra, men som är några ören billigare. För billig var inte Hello C. Mellan 4 och 5 yuan (ungefär samma som svenska kronor) fick vi betala jämfört med till exempel saften ovan som går på ca 2 yuan och några ören (mao). Men Hello C smakar iaf mycket surt och sura drycker är något jag älskar. Skulle helt klart fungera fint som mix i den sura drinken.
Sent en kväll stod jag på huvudet i en glassbox och svor medan jag var tvungen att välja mellan jordgubb- eller chokladcornetto i en glassbox. Jag var ju extremt sugen på båda smakerna! Att köpa båda slog mig nog för en sekund men samvetet sa annat. Då riktade jag sikten liiite till höger och gissa vilken lycka då jag insåg att jag egentligen inte alls behövde välja: Cornetton fanns i en kombo mellan choklad och jordgubb! Ett fantastiskt utbud med andra ord!
3 kommentarer:
fiiiiint inlägg :) antar att detta ökar pressen på mig ännu mera... :( det kommer lite grekstek snart, jag lovar - men mina bilder är verkligen inte lika roliga... :(
vadnu?
''kycklingbroskbitar ''
kyckling... BROSK... bitar? knaprigt då, eller?
*hmmmm*
Marielle: Gå och lägg dig! :D
Tomas: Kul att du frågar! Det här är nämligen ett ämne som jag lagt ner mycket tid på att studera. Så här har iaf jag uppfattat det: Många kineser(förlåt att jag generaliserar ganska grovt nu) är, som jag förstått det, väldigt förtjusta i ben och brosk och annat knaprigt. Man ska gärna tugga länge och väl och riktigt suga märgen ur benen för att verkligen njuta av en riktigt bra middag. Beställ exempelvis en vanlig kyckling/curry-gryta och bli inte förvånad om grytan är full av kycklingskrov och det dessutom ligger ett par fula, men ack så knapriga kycklingfötter däri.
Då man ser ett middagssällskap lämna ett bord ska man särskilt lägga märke till alla högarna med ben och broskbitar som ligger i drivor på och omkring bordet. Summa summarum: De är helt enkelt ena rejäla livsnjutare därborta!
Skicka en kommentar