Tinells

Som äkta Sundsvallsstudent kan man inte göra annat än att älska Kafé Tinells. Alla stooora kakor, stooora smörgåsar, stooora tekoppar och framförallt den stooora atomsfären som rymde i det lilla lilla kaféet.

Och sen stängde de. Det blev inte riktigt som det varit förut utan Tinells.

Men alla vi som köpte deras egen kokbok visste att allt en gång började på St Eriksplan i Stockholm. Och alla vi som åkt förbi St Eriksplan har sett den stora gula skylten.

Jag var tvungen att undersöka saken och tog med mig testpatrullen. Till en början var det lite förvirrande. Alla kakor var stora, påläggen var exakt samma, det hängde apor i lamporna och det var samma konst på väggarna. Däremot serverade de falukorv och pyttipanna och man fick ta hur många servetter man ville och det fanns ingen egen teblandning.

Min standardbeställning på Tinells har alltid varit morotskaka och te. Morotskakan brukar vara att dö för med perfekt glasyr toppat med en nötblandning. Marielle provade sig på detta i höstas. Tyvärr höll inte Stockholms-Tinells måttet. Kakan smakade alldeles för mycket kardemumma och glasyren innehöll alldeles för mycket lime eller citron. Däremot verkade det som att snoddaskakorna var helt okej!

Vi var tvungna att intervjua kaféägaren en snabbis och det visade sig att han köpt kafét i originalskick och bevarat interiören som det var. Det förklarar förvirringen. Antagligen är sortimentet ganska likt originalet det med, men för min del kommer jag nog fortsätta hängapå mitt nya favoritkafé i gamla stan: Kladdkakan.